28 mars 2014

Hat på nätet (Unga och kränkningar på nätet del tre)

Detta är det tre av fem i en serie bloggposter om unga och nätet. Den första delen behandlar Statens Medieråds kampanj No Hate, och deras webbutbildningar för unga bloggare och moderatorer. Den andra Ungdomsstyrelsens uppdaterade arbetsmaterial Ses Offline. Den tredje tar upp Juridikinstitutets skrift Hat på nätet – Vad får du inte skriva på internet? (PDF). Den fjärde tar upp aktuell statistik över ungdomar och kränkningar på nätet och den femte och avslutande sammanställer material och bra länkar.

Hat på nätet – Vad får du inte skriva på internet? tar upp juridiken kring näthat. Vilka regler om ansvar som gäller för publicering och kommentarer på nätet och går att ladda ner eller beställa från Ungdomsstyrelsen.

Boken är författad av medarbetare vid Institutet för juridik och internet och till boken finns också en lärarhandledning (Får man skriva vad man vill på internet?) författad av Diskrimineringsbyrån i Uppsala som vid denna texts publicering ännu inte verkar ha hittat ut på nätet. Den bör dyka upp i dagarna så sök efter den i din favoritsökmotor så ska den nog dyka upp.

Är det så att man kan säga vad som helst på internet? Nej, det är naturligtvis inte sant. Det finns många regler som sätter gränser för vad man får säga eller skriva på till exempel Facebook, Instagram och Ask.fm. I Hat på nätet – vad får du inte skriva på internet? tar vi upp juridiken kring näthat, det vill säga om hot, trakasserier och kränkningar på internet, vilka regler om ansvar som gäller för vad vi säger och skriver i sociala medier eller i andra internetsammanhang.





Näthat är det uttryck som används när någon hotar eller kränker någon annan på internet och har tyvärr blivit vardag för många som skriver eller använder internet, det räcker egentligen att gå in på någon av våra stora tidningars kommentatorsfält för att få mängder med exempel.

Ett välkänt exempel är Uppdrag Gransknings avsnitt med namnet Män som näthatar kvinnor där kvinnor verksamma inom media läste upp hot och kränkningar de fått.


Ett annat exempel är Julia som kritiserade att HM hade valt att trycka tröjmotiv med rapparen Tupac på eftersom han var dömd för sexuella övergrepp. Detta retade upp mängder av människor som kommenterade hatiskt och hotfullt.

I resterande text ska jag försöka ge mig på att sammanfatta några av de viktigaste punkterna i boken som rekommenderas att läsas i sin helhet.

Ansvar och skadestånd

Det finns två olika sorters ansvar inom juridiken: straffansvar och skadeståndsansvar. Straffansvar avgörs i ett brottmål och åklagaren anklagar någon för att ha begått ett brott efter det att polisen gjort en utredning. Om personen som åtalas bedöms som skyldig döms den till ett straff, t.ex. fängelse eller böter. För att kunna dömas till straffansvar måste man vara 15 år och straffmyndig.

Är man under 15 år kan det bli en fråga för socialtjänsten men man kan också få skadeståndsansvar, och detta känner inte alla till. Skadeståndsansvar innebär att man kan få betala skadestånd för brott man begår när man är under 15, t.ex. olaga hot eller kränkningar.

Enligt en ny regel i lagen så ansvarar nu föräldrar för skador som barn orsakar genom brott och ska betala en del av beloppet, i det kända fallet med Instagrammålet i göteborg blev de båda tjejerna dömda för grovt förtal och de och deras föräldrar ska betala skadestånd på flera hundratusen kronor.

Vid skadestånd för kränkning är summan aldrig mindre än 5000 kronor och det är sällsynt att summan överstiger 100 000.

Förtal

Förtal är att beskriva någon annan på ett sätt som får den att framstå som en sämre människa i omgivningens ögon t.ex. på Facebook, Youtube eller Instagram. Döms man för förtal kan man dömas till böter eller fängelse. Att skriva till eller om någon att de ”ligger med vem som helst för några öl”, för att ta exemplet från boken, så är det ett typiskt exempel på förtal. Att uttrycka elaka värdeomdöme om någon, t.ex. ”du är fet och dum” är för det mesta inte förtal.

Den som ansvarar för förtal är den som ser till att de kränkande påståendena eller bilderna sprid. Den som ursprungligen står för uttalandet eller påståendet är inte den ansvariga utan den som sprider det.

Förolämpning

Med en förolämpning menas uttalande som uteslutande avser att såra en persons självkänsla. I vanliga fall döms böter ut, men i grova fall kan fängelse dömas. Man kan också bli skyldig att betala skadestånd.

För att man ska kunna dömas måste det finnas uppsåt, personen som förolämpar måste förstå att uttalandet kan såra.

Om förolämpningen anspelar på ras, tro sexuell läggning med mera så ser lagen extra allvarligt på den vilket gör att åklagaren kan väcka åtal för hatbrott. Att rikta skällsord baserade på ens etnicitet eller sexuella läggning mot någon kan vara exempel på detta.

Det kan vara svårt för domstolarna att avgöra var gränsen för en förolämpning går och det finns inte så många exempel från domstolarna.

Olaga hot

Att hota någon så att den känner sig otrygg kan vara olaga hot. Hot förekommer väldigt ofta på nätet men alla hot behöver inte vara brottsliga. Det krävs både att man hotar med ett annat brott (jag ska mörda dig) och att hotet i sig är tillräckligt allvarligt för att det normalt är tillräckligt för att framkalla rädsla för liv, hälsa eller egendom hos den hotade. Att det är ett tomt hot spelar ingen roll juridikens ögon.

Straffet för olaga hot är böter eller fängelse och skadestånd kan utdömas. Hotet behöver inte vara uttalat utan man kan också dömas för så kallade förtäckta hot. Den som hotas måste dock bli medveten om hotet.

Ofredande

Ofredande består av att någon ”allvarligt stör” någon annan genom att kroppsligt ge sig på någon eller bete sig på ett hänsynslöst sätt. Typfallet av ofredande på nätet är att trakassera någon genom att skicka mängder av meddelande på sociala nätverk: det måste finnas uppsåt, den som ofredar måste förstå att beteendet kan uppfattas som störande men ändå fortsätter.

Det kan vara svårt att dra gränsen mellan vad som är ofredande och vad som inte är brottsligt men det kan också vara svårt att dra gränsen mellan ofredande och när det handlar om ett annat brott,

Boken fortsätter sen att gå igenom:
  • Sexuellt ofredande
  • Utnyttjande av barn för sexuell posering
  •  Barnpornografi
  • Olaga förföljelse eller stalkning
  • Dataintrång
  • Personuppgiftslagen
  •  Hets mot folkgrupp
  • Mobbning


Alla med exempel och typfall vilket gör att man får en bra översikt över rättsläget kring dessa brott och de flesta fallen tas också upp i No Hate-podden.


Boken avslutas med ett kapitel om var man kan vända sig om man blivit utsatt för ett brott. Skolan har också ett ansvar för kränkningar som sker på fritiden om de har någon koppling till skolan.

Diskrimineringsbyrån i Uppsala som arbetar med att förebygga diskriminering i samhället genom att utbilda och ge information om diskrimineringslagen. Inom ramen av deras projekt Nätvaro har de utbildningar inom näthat, hjälper till att driva ärende samt har gett ut en del bra skrifter.




Boken är indelad i fyra delar. Först introducerar vi dig till begreppet näthat och beskriver varför det är viktigt att tala om hur det kommer sig att hat och kränkningar  sprids just på nätet. Del två är en lagöversikt där vi ger  dig grundläggande kunskap om lagar som är relevanta för arbetet mot näthat. Del tre i den här boken handlar om förebyggande arbete mot näthat, och det ni i er organisation kan tänka på för att ta ansvar för era egna webbplatser. Den fjärde och sista delen handlar om det åtgärdande arbetet, alltså det som ni kan göra om organisationen eller en medlem eller anställd i organisationen blir utsatt för näthat.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar