7 februari 2013

Näthatet och de demokratiska spelreglerna

Hur får man uttrycka sig till sina medmänniskor? Hur genomför man en diskussion? Hur uttrycker man att man inte håller med någon om något? Hur påverkar Internet och dess möjligheter till anonymitet diskussionstonen? Varför är kvinnor mer utsatta för hot och kränkningar på nätet än män?

Detta är svåra, men viktiga och relevanta frågor att beakta och ta upp till diskussion ute i våra skolor. En stor del av våra ungdomar vistas dagligen i sociala miljöer på Internet. Facebook, Instagram, Twitter, Tumblr är en del av vardagen för många och utgör en förhållandevis stor del av ungdomars identitetsskapande.

En bra ingång till ämnet är att gemensamt i klassen se veckans Uppdrag Granskning om näthatet mot kvinnor som jobbar inom media. Att visa SVT Play i klassrummet är tillåtet enligt svensk upphovsrätt, bör kanske tilläggas.

Du hittar programmet här.

Så här står det i SVT Plays programinformation om det aktuella avsnittet:
"Del 4 av 18. Nätet svämmar över av sexuella trakasserier och dödshot. Uppdrag granskning konfronterar männen som näthatar kvinnor. I programmet delar en rad kvinnor med sig av sina erfarenheter och läser upp en del av det hat som de själva fått genom åren. De är journalister, författare, bloggare och debattörer. Men vi konfronterar också några av näthatarna - varför önskar en man att en ung tjej ska bli våldtagen på grund av ett inlägg på facebook?"


Programmet föregicks av en trailer på YouTube där de medverkande läste upp utdrag av brev som skickats till dem. Kommentatorsfältet under videon på YouTube fick dock stängas på grund av de kränkande tillmäle som där förekom... I många av de sociala forum som vi nämnde ovan var såväl videon som Uppdrag Granskning heta ämnen under veckan. Sök på hashataggar som #UG och #näthat på Twitter, så förstår du vad vi menar.


Relaterad läsning



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar